Tack och adjö, Mars

31 mars 2015

Upp skuttade en glad Tea idag, liksom alla andra dagar den senaste veckan. Huvudvärken efter hjärnskakningen har hållit sig borta, vårvädret har inte låtit vänta på sig, och ungarna tycks bli gulligare för varje dag som går.

Ja, om sanning ska fram så skuttade jag inte direkt upp - jag försov mig i fyrtiofem minuter. Men det gjorde ingenting, jag hade ändå tid att få på mig kläder och standardsminket, innan jag traskade ut i morgonsolen. På tåget fortsatte jag att läsa Jane Austens hjärtliga komedi Northanger Abbey, som underhållit mig de senaste dagarna. Jag åkte inte långt, och hälsades när jag kom fram av Hanne. Vi fikade en lång stund i god gemytlighet. Det var toppentrevligt.

Jag började jobba vid lunchdags, och matade en snällt ätande Nussa. Det enda hysset han tog sig för var att hälla ut sin vattenflaska över sig själv, så efteråt blev det upp att byta blöja och kläder. Jag matade samtidigt Annabelle, som ju aldrig skulle få för sig att göra annat än att glufsa i sig sin flaska, men det blev blöj- och klädbyte även för henne snart därpå. Skillnaden mellan att byta på ett förvirrat viftande spädbarn och en medveten och hjälpsam snart-två-åring är ganska stor. Jag försöker också lära Noah att säga "Belle" till sin lillasyster, men han envisas med att kalla henne, liksom allt annat, för "Den".

Efter lunch gick jag och Noah ut och lekte i trädgården (och nej, jag lämnade naturligtvis inte tösen ensam inne i huset. Värdpappa satt i köket och pluggade med bebisen till sällskap). Han hittade en detsie som vi skulle leka med, och en liten plastform för typ en sandlåda, som var formad som en fisk. Jag må inte ha lyckats med Belle, men inom tre minuter kunde Nussus säga fisk. Eller ja, "sisskh!" i alla fall. Han har en stolt nanny.

En tidig påskhare? Nej, bara en Noah, som letar detsie i buskagen.

Kanske finns det nåt festligt i skjulet? (Jag vet inte. Jag lät honom inte vrida om nyckeln).

Jag hade rast en stund på eftermiddagen, som ägnades åt kaffe och mer läsning av min bok. Mr Tilney > Mr Thorpe, alla gånger. Men jag har en tredjedel kvar.

På kvällen blev det mer av samma sorts jobb som dagspasset bjudit på, med matning och blöjor, diverse gos och lek, och lite köksstädning på sidan. Noah och jag matchade inte riktigt lika bra efter hans middag - han var hyperenergisk och jag var dödstrött. Han skulle ut i hallen hela tiden och bita i trappstegen, något jag inte fann den mest strålande av idéer. Värdpappa tog över vid läggdags, och jag fick ägna mig åt Annabelles bajsblöja istället. Sedan matning och rapning och gos åt den sällskapssjuka flickan, då jag lyckades göra en arm fri så att jag kunde slänga in lite mat till mig själv i ugnen. Få saker lär en att göra så många saker samtidigt, med bara en hand, som att ha ett barn fast vid höften.

Jag tackade sedan för mig, och spenderar återstoden av dagen i vänners sällskap på Skajp. Värre kan man ha det.

Feber = pyjamasparty

27 mars 2015

Igår kokade Noah, och hade en lite gnällig dag. Ändå är jag väldigt stolt över honom, för maken till kämpe får man leta efter. Trots sin höga feber tog han snällt sin medicin, petade i sig lite mat, och drack vatten när jag sade till honom att göra det. Han bråkade inte med någon av oss, hur hängig han än var. Han satt under lunchen och vilade huvudet mot bordet. Kontrasten Annabelle gurglade från sin stol, och log som en sol.

Nussa var fortfarande lite febrig idag, så vi beslutade att det stod pyjamas och lugna lekar på schemat. Det var en ganska mysig dag, faktiskt. Bortsett från att jag, smidig som ett annat kylskåp, skar mig i fingret. Jag är dock en ansvarsfull vuxen person, så jag satte dit ett Svampbob Fyrkant-plåster, och så var det bra med den saken.

När det var läggdags hade Värdpappa lite av ett sjå att få pojken att somna, något jag hörde via monitorn som var på i köket, där jag städade och kastade diverse getögon på en sovande Annabelle. Värdpappa fick gå och hämta en andra flaska mjölk, och när han försöker ge den till Noah hör jag följande konversation via monitorn:
N: (Översiggivet, förtvivlat) Den! Den, den, den!
V: (Förbryllat) Vad menar du, Nussa? ...Vill du ge mjölk till månen?
N: Den!! 
V: Men... Det kan vi inte. Månen är där ute, den kan inte dricka Nussas mjölk.
N: ... Nä.
Inte mer än två minuter senare somnar ungen, nöjd med att i alla fall ha erbjudit månen att smaka av mjölkflaskan. Tok.

Lugn lek: färgläggning. Jag fann den här bilden särskilt söt (och gjorde den därför själv..)

Lugn lek: bra tv-program. Noah och tittade på Bamse.

Klantskalle: tjugoåring som inte kan hantera vassa verktyg.

Nanny för småbarn: konstant trött, men rätt nöjd ändå.

En stund i favoritparken

25 mars 2015

Jag spenderade större delen av min fantastiska, lediga dag genom att umgås med London. Med mitt London. Jag åkte tunnelbana och gick till min favoritpark - St James's Park. Där satt jag på en parkbänk och tittade på människor och fåglar, skrev dagbok, och konverserade trivsamt med mannen jag delade bänk med. Ja, trivsamt och trivsamt... Han var fyndig, mannen. Bäst som jag satt där och skrev hördes ett "splat!" och jag behövde inte titta längre upp än till övre kanten på sidan, för att se den spillning en fågel lämnat åt mig. Just det. Fågelbajs i min dagbok. Jag utbrast ett förvånat "Oh, come on!", varpå mannen frågade vad som hade hänt. Jag förklarade situationen. "Shit happens," sade han. Jag var tvungen att ge honom poäng för den, faktiskt, och bjöd på choklad. Måste ändå erkänna mig tacksam att fågeln inte bajsat på mig, dagboken är ju lite lättare att torka av.

När jag suttit på bänken så länge att det började bli kallt, och jag ganska stel, tog jag en runda genom parken, och sedan vidare in i Green Park, för att sedan åka hem via tunnelbana och tåg igen. Hela tiden lyssnade jag på Fredrik Backmans En man som heter Ove. Jag är djupt imponerad av den boken, som genast åkt upp på min favoritlista. Underbar humor och samtidigt så otroligt berörande. Jag rekommenderar den för alla och en var. Kunde förstås inte gå genom parken utan att knäppa av några bilder, och jag lovade mig själv att snart komma tillbaka för enbart det syftet, med min riktiga kamera. St James's Park är ett perfekt motiv.

Barn i Park

24 mars 2015

Idag hade Värdmamma ett arbetsrelaterat möte borta i Ilford, dit jag och barnen fick följa med. Vi packade in oss i bilen allihop (eller snarare, jag och Värdmamma packade in barnen och oss själva), och åkte iväg. I Ilford finns en fin park med en stor damm, där det finns massvis med fåglar. Vi var så underhållna en god stund. Noah pekade förtjust på fåglarna. Jag satte oss på en parkbänk i solen och matade Annabelle. Nussa fick lite snacks, och tanken hade från början varit att vi skulle mata fåglarna i dammen, men skyltar förkunnade att vi inte fick göra så, för då skulle det bara komma råttor. När det sedan plötsligt började regna insåg jag att hur välplanerat det än var att ta med sig regnskyddet till bilen, så var det mindre smidigt att glömma det där. Annabelle skyddades av taket på vagnen, och jag drog av mig min jacka och lade över Nussa. Vi såg nog ganska festliga ut där vi drog fram, tillbaka till bilen, och stannade sedan under ett fylligt barrträd. När Värdmamma kom tillbaka hade det slutat regna, och Noah kommenderat mig att dra på mig jackan igen. Väl hemma hade jag ansvar för Annabelle, som jag haft några kvällar nu, under Noahs läggdags. Mata, rapa, byta blöja - och gosa förstås.

Noah är besatt av att bygga torn just nu. Så även med sin frukostbanan.

Min frukostgröt piggades upp med jordgubbar

Damm i park

Blommor i park

Små barnaskor med tillhörande unge i park

Konkret vårtecken: skilla. Cue hemlängtan.

Börjar det regna får nanny som glömt regnskyddet gå utan jacka

Bebisgos

Dags att ta tjuren vid hornen och lägga manken till

(23-03-2015) 

En förklaring till varför den här bloggen stått och stampat på ett och samma inlägg i över en månad kan jag förstås ge, och det är i korta drag så här: jag fick en hjärnskakning och har haft problem med att sitta framför datorn pga huvudvärk. Den är tack och lov borta nu, och jag tänker uppdatera lite smått (dvs inte överdrivet detaljerat) vad som hänt sedan dess. Jag planerar att skamlöst lägga in alla inlägg på sina respektive datum, således kommer det här inlägget alltid att ligga överst, tills jag är klar. Ber om ursäkt för det tomrum detta möjligen skapat. Håll till godo.

Annorlunda

20 mars 2015

Annorlunda är fint och intressant.

Åt en fantastiskt god lunch med cottage cheese och lax på rostat bröd, samt avocado.

Var lite söt.

Visade mitt stöd för #rockasockorna som du kan läsa om här, om du missade det.

Gröna knoppar

17 mars 2015

Våren har slagit till på riktigt, och jag firade det genom att ta med Nussa ut på en riktigt lång promenad. Vi gick till tågstationen och tittade på tåg. Vi gick till stora gatan och tittade på bussar, och på bilar. Vi pekade entusiastiskt efter en motorcykel. Vi gick vid ån och härmade fåglar. Vi gick förbi fotbollsplanen som var fylld med glatt spelande barn, och peppiga föräldrar. Vi var på väg hem, men det var så fint ute, att jag helt sonika tog en runda till. Det är trots allt ganska härligt med vårväder.

Jag har burit håret enkelt uppsatt i en klämma ett par dagar nu... Vad tror du, skulle jag passa i riktigt kortklippt hår? Bara leker lite oseriöst med tanken. 

Fika

16 mars 2015

Hade med mig en sovande Noah in på det mysigaste, lokala kaféet idag. Kunde sitta och skriva dagbok i godan ro, och dricka te. Samt roa mig åt hur förskräckt min kaka såg ut efter ett par bett.

The most distressed cookie of all time

Te i blommig kopp à Charles Benjamin

En egen söndag

15 mars 2015

Mina älskade vänner har åkt tillbaka till Sverige, och jag hade en helt ledig söndag att göra precis vad jag ville med. Åkte till kyrkan på morgonen för att ge stöd åt mina vänner i herrkören, som sjöng på dagens gudstjänst, och fikade sedan i sällskap med Henrik och en semla. Därefter begav jag mig för en kort promenad i den närliggande Regents Park. Det är en jättevacker park, även under Londons mulna, regnfyllda himmel, och jag njöt av att promenera där. Nu när det börjar bli vår och parkerna fylls med färger igen finns det få saker som är trevligare att göra en söndag.

Som varde vi turister

13 mars 2015

Daniel har aldrig varit i London förut, vilket innebar att jag fick finna mig i att shoppa längs "the dreaded" Oxford street idag. Det gjorde inget. Alla som är i London för första gången ska naturligtvis gå längs Oxford street om de vill. Hur mycket deras inte-så-turistiga-längre kompisar än ogillar stället. Jag måste till och med erkänna att det var riktigt roligt... Fast det berodde mer på sällskapet, mindre på stället.

Hittade den här guldklimpen på Topshop... Och i helt orelaterade nyheter så fyller jag alltså snart år igen

Solnedgång över de shoppingsugna turisterna i London

Kompisar!

12 mars 2015

En av mina favoritpersoner i hela världen, den älskade Johanna, kom till London idag. Jag mötte upp henne och Hanne och den också besökande Daniel vid Liverpool st efter jobbet för fika. Vi satt på Starbucks och skrattade. Jag råkade också bekanta mig med två tyskar. Så det kan gå.

Jag sade att jag hette JT, och det förstår jag kan låta som Katie

Efter det äventyret viftade vi runt i smeten lite, innan vi till slut, med utökat sällskap i David, hamnade hemma hos Hanne. Det var allmänt fantastiskt att sitta på golvet och bara umgås, trots att mitt huvud högljutt protesterade. De gjorde sig redo att gå ut till en klubb, men jag gjorde det smarta och åkte hem istället. Om det är något mitt huvud inte klarar av så är det klubbmiljö, med hög musik och blinkande ljus. Jag tycker att lamporna i tunnelbanan är väl starka... Hjärnskakning, och dess efterverkningar, suger. Men jag fick mysa med bästa vänner några timmar i alla fall!

Ny mochafavorit

11 mars 2015

Innan jag på en kort rast fann en ny favoritdrink, sysselsatte "vi barn" oss med att kladda konst i Noahs målarbok. Jag tyckte att vi skulle ha en rosa traktor, Nussa ville göra den orange. Vi enades om röd. Jag passade också på att färglägga en av blommorna på sidan bredvid - jag vet att det är Noahs egentligen, men det är ju så roligt...

Aldrig fel med färgläggning

Gick till det mysigaste lokala kaféet, och bad att få en frapino med mochasmak. Om nom nom. Typ som en milkshake med smak av kaffe och choklad. Mums. Satt i vårsolen utomhus och skrev dagbok och njöt av denna lilla drink.

Med ett utsökt festligt sugrör

Vårhumör

10 mars 2015

Vårsol och blomster har välsignat det annars så mulna London, och mina dagliga promenader med ett eller två barn är fantastiskt trevliga. Jag kan förstås inte hålla fingrarna i styr utan knäpper bilder inte bara vid första bästa, utan alla möjliga tillfällen.

Körsbärsblomster

Knoppar i fokus

 På kvällen försökte jag mig på en social aktivitet igen, något jag hållit mig undan ett par veckor, och gick för att stötta grabbarna i kyrkans herrkör, Ulricae Drängar. Mina kompisar bjöd på fin stämsång och festlig allsång. Liksom solen kan gå i moln och vårvärmen övergå i plötsligt regn skiftade dock mitt humör, och hur trevlig tillställningen än var kunde jag inte bli kvitt den fördömda huvudvärken. Jag kramade om mina vänner och fick buttert gå hem. En annan gång, kanske.

Botar rastlöshet

3 mars 2015

Noah är riktigt inne på att bygga saker just nu, framför allt festliga formationer av lego. Vi bygger ett flertal om dagen, delvis för att han tycker att det är lika roligt att ta sönder dem halvvägs och börja om igen. Ibland kan han bli så frustrerad när han inte får dit en bit på en gång att han slår sönder bygget. Ibland pekar han på en plats på brädan, räcker mig en legobit och förkunnar "Den! Den där!"

Jag är speciellt förtjust i den här skapelsen, som stod ståtlig i cirka sju minuter, innan den ersattes med en annan

En veckas dryg huvudvärk, något man visst kan förvänta sig ha i en månad efter en hjärnskakning, och jag har blivit ganska rastlös. Har inte gjort någonting förutom att jobba och sova, så ikväll messade jag bedjande Pim och Emilia om sällskap. Hörde någon nämna kinamat för några dagar sedan, så vi möttes i Soho och åt på en restaurang där. Det var väldigt skönt att komma ut och göra någonting annat en kväll, även om huvudvärken slog till ordentligt igen mot slutet av kvällen. Det kommer bli en lugn månad...

Selfie

1 mars 2015

Ytterligare en helt vanlig dag har passerat, med barnpassning och blöjbyte och lek. Jag har ganska ont i huvudet efter fallet, och har än så länge inte haft några lyckade resultat med värktabletter. Försöker ta det så lugnt som möjligt trots att jag jobbar en hel del. Försöka få Nussus intresserad av mer stillsamma lekar, typ pussel och bilderbok. Kände mig lite småsöt i alla fall, vilket ju alltid muntrar upp, så jag firar det med en selfie.

Måhända ser jag lite moloken ut...